Sitter på tåget med min ROSA på väg till xtra-knäcket.. Natten har vart förjävlig!! Sovit fullt påbylsad med kläder å ändå frös jag :( Hoppas att de kan få in ngn under dagen. Annars vet jag inte.. Mår verkligen skit!
Natten hade andra störningsmoment också..
K stack iväg å agerade för mig på ett helt occeptabelt sätt! Jag klev ur sängen för å prata m honom.. Vilket ju inte gick. Han vägrade komma å prata så där stod jag i dörren å väste, att detta inte är OKEJ!!!!! Så gick han. Just nu är irritationen över hans impuls och bara göra vad som passar mig å skita i alla andra beteende hög! Mest trist är det ju att vi inte når in helt och att han sopar undan benen för sig själv. Vem vet vad som händer efter detta. Han vägrar svara i tfn oxå.
Vi får helt enkelt avvakta å se när han dyker upp å vad de "högre" maketerna säger.
HÅLL TUMMARNA FÖR ATT JAG BLIR FRISK Å ATT DE FÅR TAG PÅ NGN ANNAN OCH ATT K TAR SITT FÖRNUFT TILLFÅNGA!
*Pleeeeease*
Ack, den kvällen
2 timmar sedan
4 kommentarer:
Jag håller tummarna!
Väldigt jobbigt och frustrerande när man inte når fram. Ledsen blir man också. Och orolig.
Men vad gör man?
Får man inte kontakt kan även maktlösheten krypa inpå en...hu, det är så svårt. Egentligen skulle man bara vilja ta med vederbörande på en fjällvandring eller annan back-to-basic aktivitet. Borta från allt annat.
Men det är ju inte så lätt att ordna alla gånger.
Som sagt, jag håller tummarna.
Ja du vännen min! Jag hoppas du snart mår bättre än du gör just nu, Om inte allt för många timmar beger jag mig mot destination barn o barnbarn, får väl försöka hjälpa dig att bli piggare, det är ju inget vidare att vara hängig. Ser hett fram emot att äntligen få träffa er. Kramar i massor.
Stå på er..im on your side! Kram//Annelie
Tack för alla uppmuntrande ord!!
Mockapocka: Jaa, det är svårt och frustrerande å maktlösheten knackar på. Annat vore det ju om han var vår son.. Men nu är det ju inte så. Men oron är ju inte mindre för det.
Mamma: Jag LÄNGTAR!!!
Annelie: Pöss
Skicka en kommentar