Ljuset i taket var tänt och alla barnen stod upp i totalt ostrukturerade rader! Korta och långa hit å dit så de kortare som hamnat bakom såg man ju inte :( William är inte direkt kort men inte den längsta heller.. Han stod längst bak mot väggen och syntes knappt. Men de fanns de barnen som inte syntes alls.
Jättesynd tycker jag då barnen ju var så duktiga med sina sånger och alla stod de på sina platser som små ljus.
Känns som att fröknarna kanske behöver lite inspiration och strukturhandledning ;) Hmm.. Ska kanske på ett fint sätt prata lite med dem om upplevelsen som blev sådär.
Jag fick iaf äran att ha jordens sötaste tomte i knät!
(som inte vill vara med på bild;))
4 kommentarer:
Prata med dem! Det blir ju inte så kul för de som inte kan se sina föräldrar...
Håller med nilla. Troligtvis barnens första stora uppträdande i livet. Klart de vuxna måste stötta dem så mycket de bara kan och ordna bra förutsättningar för dem.
Söt tomte ;)
Gumman, ni hade iallafall lucia tåg....fast det är klart man vill kunna se sina barn och dem sina föräldrar...hi hi dock blev jag lite full i skratt när jag läser ditt inlägg..det är sååå du att vilja strukturera upp det...erkänn att det kliade i fingrarna???Imponerad att du ej sa något då...;0)
Fast prata med dem...dem behöver ju höra det för att kunna förbättra.Bamsekram
Nilla, mockapocka: Ja... Jag ska nog prata lite med dem.
3Lmamman: Ja jooo det gjorde ju det *fniss* Jag lyckades bita mig i läppen ;)
Prata med dem ska jag :)
Skicka en kommentar