torsdag 25 februari 2010

Funderar..

Överlag....
Om jag blir tagen förgivet lite väl ofta..
Eller, är det kanske så att jag låter mig tas förgivet..?!

Men sanna mina ord, jag har mina gränser jag med, även om jag har jordens tålamod och ger medmänniskor ibland oförtjänat många chanser. Så finns det ett stopp.

1 kommentar:

mockapocka sa...

Känslan av att bli tagen för given grundar sig nog oftast i att vi tillåter andra att ta oss för givna. I samma stund som vi säger stopp händer något som startar en förändring av något slag. Kanske är det förändringen vi är rädd för. Eller att vi ska upplevas som besvärliga. Men det är faktiskt helt ok att vara besvärlig. Det behövs om vi ska kunna vara närvarnade i oss själva och ha förmågan att älska.